Artikel från Bulletinen nummer 1 2023
I Bulletinen nummer tre 2022 presenterades den första remissen avseende översynen av kontoplanen. För BAS styrelse har nu en remissammanställning presenterats. Styrelsen har inte fattat alla beslut om hur man ska gå vidare. I artikeln redogör jag översiktligt för de svar BAS har fått som kan få större inverkan.
Det som remitterades var samtliga konton för anläggningstillgångar med tillhörande konton i resultaträkningen samt kontoklasserna fem och sex. Remissen innehöll också de kriterier som BAS vill ska vara utgångspunkt för när ett konto ska finnas i BAS-kontoplanen. Det finns en del kritik men också många positiva svar. Jag börjar med de positiva synpunkterna.
Struktur och standardisering är bra
Många remissinstanser för fram att det är bra med en tydlig struktur som underlättar för företag att få fram korrekta årsredovisningar, skattedeklarationer och underlag för statistikrapportering. Det är också bra att BAS genomför en översyn.
Vad gäller strukturen påtalar en del remissinstanser att en än bättre struktur underlättar för den framtida digitaliseringen. Det finns idag flera digitaliseringsprojekt både på nationell och nordisk nivå som eftersträvar möjligheter till enklare rapportering. I många fall kräver det en standardiserad bokföring.
Många ser redan idag fördelarna med att vi i Sverige har BAS-kontoplanen. Men kan den bli än mer tydlig och mer strukturerad är det ännu bättre. Ett exempel som underlättar för pågående digitaliseringsprojekt är om BAS delar upp konton som idag kan styra till två olika poster i en årsredovisning. Man tar på det sättet bort felkällor och tvingar inte programvaruföretag och användare att skapa lösningar för att få det helt rätt.
Internredovisningskriteriet
En viktig del i att veta när ett konto ska, respektive inte ska, finnas i BAS-kontoplanen är att ha tydliga kriterier som styr det. Under flera år har dessa inte varit tydligt dokumenterade. Av de kriterier BAS nu remitterade kändes ändå de flesta ganska självklara. Remissinstanserna hade heller inte några synpunkter på de flesta av kriterierna.
Det kriterium som det framförts synpunkter emot är det som reglerar att konton i vissa fall ska finnas av internredovisningsskäl. Det är inte så att remissinstanserna har tyckt att det ska tas bort, det bör däremot ses över. I remissen uttrycks kriteriet enligt följande:
”De vanligaste internredovisningsbehoven, t.ex. vanliga periodiseringsposter och poster som normalt förekommer i alla företag”.
Det är inte helt lätt att bedöma vad det kan komma att innebära i praktiken. Tolkar man orden ”normalt” och ”alla” ordagrant är det svårt för ett konto att över huvud taget kvalificera sig för en plats i BAS-kontoplanen. Åtminstone får man uppfattningen att det är så det ska tolkas. I kombination med vad BAS föreslog avseende anläggningstillgångar och kontoklasserna fem och sex kan man i alla fall uppfatta att det är ganska få konton som faller inom ramen för kriteriet. Det förstås på det sättet att konton som många använder sig av föreslås tas bort. Som exempel kan nämnas konto för kapitalförsäkringar, djur, butiksreklam, varuprover, med många fler.
Det har därför i svaren föreslagits att kriteriet ska formuleras om. En lösning skulle kunna vara att skriva att konton som används av 10 – 20 procent av företagen ska finnas med. Det är möjligt att BAS
kan få fram statistik kring vilka konton som då borde finnas kvar, men hur ska det bedömas när det ska beslutas om nya konton? Å andra sidan kan man säga att om kriteriet ska utformas som att ett konto normalt ska användas av alla företag kan inga nya konton komma till alls. Innan ett konto finns i grundstrukturen kan inte gärna alla företag normalt använda det.
Många remissinstanser har inte kommenterat kriteriet direkt, men framför med tydlighet att BAS i förslaget tar bort för många konton. Det finns däremot inga konkreta förslag kring hur BAS skulle kunna formulera ett kriterium för varför vissa konton ska finnas kvar och som också kan ligga som grund för om nya konton ska läggas till och en framtida bedömning av när konton kan tas bort.
BAS har som tanke fört fram att de företag som vill använda sig av de konton som tas bort i grundstrukturen får lägga till dem på frivilligt basis. En kritik som framförts mot det är att, även om strukturen är tydlig, konton kommer att placeras på fel ställe. Även om de placeras strukturellt korrekt är det svårt att förstå för t.ex. banker som jämför två företag varför kontot för exempelvis kapitalförsäkringar har olika nummer mellan olika företag. Remissinstanserna ser en risk i att det kommer att ställa till det i onödan.
Sammanfattningsvis har BAS lite att fundera på här.
I övrigt vad gäller kriterier kan noteras att flera remissinstanser är inne på att konton kan läggas till baserat på vad som kan behövas för att rapportera kring hållbarhet. BAS har tidigare deltagit i ett seminarium avseende hållbarhet. BAS signal var då att det absolut kan vara aktuellt, men att BAS inte ska hålla i taktpinnen. Först måste det bli klart vilken standard som ska gälla för hållbarhetsredovisning i onoterade företag.
Även detta kan man fundera över om BAS bör överväga. Det görs trots allt en del investeringar i t.ex. solceller. Många företag är också intresserade av att följa t.ex. energikostnader och andra typer av kostnader kopplade till hållbarhet.
Andra principer
Förutom kriterier för när ett konto ska finnas har förslagen också byggt på en del andra principer. Den som blivit mest kritiserad här är att BAS velat fylla igen de glapp som finns i kontoplanen. Tanken är att om kontoplanen hade skapats för första gången hade det inte funnits några glapp.
Den kritik som framförs är att i den digitaliserade hanteringen spelar detta ingen roll. Det som riskerar att hända är att jämförelser blir svåra, risk för bokföring på fel konto och mer kostnader för att lära sig nytt. Man ser ingen som helst fördel med att fylla igen glappen.
Här är det svårt att se att BAS inte kommer att omvärdera principen.
Anläggningstillgångar
Vad gäller anläggningstillgångar föreslås en ganska stor förändring av strukturen. Kontogrupperna 11xx och 12xx föreslås slås ihop. Förutom att vissa konton flyttas trots att de ska användas för exakt samma sak tillkommer en hel del konton. Det har att göra med att försöka få kontogrupperna att räcka till för presentationen i årsredovisningens balansräkning och i statistikrapporteringen.
Vissa remissinstanser är väldigt kritiska mot detta. De problem som framförs är jämförelser mellan åren, risk för fel då alla inte ändrar, problem med anläggningsregister, m.m. Kritiken är förståelig. BAS frågade i remissen efter förslag på andra lösningar. Några sådana framförs däremot inte.
I en del fall förstår man det som att remissinstanserna inte ser de problem som finns idag. Vad är det då för problem? Ett exempel är kontona 1240 Bilar och 1250 datorer. Dessa tillgångar kan i
balansräkningen rätteligen höra hemma antingen i posten Maskiner och andra tekniska anläggningar eller Inventarier, verktyg och installationer. Om kontoplanen ska hjälpa till att styra rätt i en årsredovisning måste det därför finnas fyra huvudkonton och inte två för dessa tillgångar.
Kontoklasserna fem och sex
Vad gäller kontoklasserna fem och sex består kritiken i remissvaren av att konton plockas bort och att glapp fylls igen. Det är kommenterat tidigare i artikeln.
Sammanfattning
Som jag nämner redan i inledningen är detta en översiktlig redogörelse för remissvaren. Det finns en del andra principiella synpunkter och en hel del detaljer vad gäller namn på konton etc. Sammanfattningsvis tycker jag man kan säga att BAS får beröm för att de har tagit tag i en översyn. Vad gäller de relativt omfattande ändringar som föreslås varnar en del för konsekvenserna medan andra ser fram mot den mer strukturerade hållningen.
Claes Eriksson jobbar som redovisningsexpert på Srf konsulterna.
Claes är bland annat ledamot i Bokföringsnämnden, BAS styrelse och Srf konsulternas redovisningsgrupp.